Jahaja.. som sagt så hände det ju en hel del under helgen. Både på gott och ont kan man säga. Vi börjar väl med fredagskvällen som inte alls vart så lyckad. Jag började må illa tidigt på kvällen. Daniel och jag åkte in till affären och skulle handla lite. Det orkade jag inte riktigt, fick gå ut och sätta mig i bilen igen pga illamåendet. När vi kom hem satte jag mig i soffan och vi kollade hockeyn och tog det lugnt bara. Efter en stund avtog illamåendet och jag kände mig lite bättre. Försökte få i mig lite vattenmelon och det kändes okej. Men sen kom det tillbaka.. Jag försökte lägg mig o sova, men det gick inte alls. Så jag gick upp och satte mig famför tvn.. och rätt som det var fick jag kasta mig in på toaletten för att kräkas. Det hände 3 gånger på hela natten och jag sov inte en blund. Matförgiftning är det enda logiska jag kan komma på att det kunde bero på, för Daniel blev ju inte dålig. Han käkade inte den maten som jag käkade heller.. så det måste vara så.

På morgonen började jag må bättre, men då fick jag istället en jäkla värk i ryggen som kom och gick i perioder och jag kände hur livmodern drog ihop sig. Jag ringde mamma för att fråga om kräkningar kan få förlossningen att komma igång eller nåt sånt.. För jag vet ju ingenting? haha. Och det var tydligen möjligt.. så jag ringde förlossningen och pratade med dom. Dom sa att jag skulle prova med att ta två panodil och lägga mig o vila ett tag. Om det inte blev bättre så skulle jag ringa igen. Det blev bättre och jag orkade sova ett par timmar. Sen kom värkarna tillbaka och det med besked, för jäklar va ont det gjorde. De var mycket starkare nu och de kom tätare också. Så jag ringde förlossningen igen och hon sa att lägg dig och vila en timme - om det inte blev bättre då så skulle vi åka in. Den timmen gick och jag kände inte av någon förbättring, så vi åkte in...

Snacka om att jag var nervös.. Det hade ju varit fem veckor för tidigt och det vore ju bra om hon hade fått stanna i ugnen ett tag till. Och så blev det ju också.. Under bilfärden in till förlossningen så klingade värkarna av och det lugnade ner sig. När vi kom in så satte en barnmorska på två plattor på magen, en för att registrera bäsens hjärtljud och en för att registrera eventuella sammandragningar. De satt på i 20 minuter och jag hade bara en sammandragning på hela tiden. Sen kom en läkare för att undersöka mig också och han kände på livmodertappen så att den inte hade påverkats och öppnat sig eller så. Det hade den inte. Så allt var bra och vi fick åka hem=). Vilket kändes ganska skönt. Så antagligen var det mina kräkningar som hade satt igång lite förvärkar. Både jag och bäsen mår bra iaf=).

En händelserik helg är iaf till ända nu..
Pussokram!